Vax

Vaxet är en sådan självklar sak för oss biodlare. Vi ger bina kakmellanväggar som de bygger vidare på.

Men visste Du eller kommer Du ihåg:

att - vaxet är en körtelavsöndring som bina svettas ut när de är 12-18 dagar gamla

att - de åtta vaxkörtlarna finns på buksidan av bakkroppens 3:e- 6:e kroppsringar. Varje körtel består av en samling ursprungligen platta celler men som blir cylinderformiga när vax­avsöndringen kommer igång. Vaxet pressas ut på de s.k. vax­speglarna som små vita fjäll

att - i svärmar deltar bin i alla åldersstadieri vaxproduktionen och byggnadsverksamheten.Då aktiveras äldre bins tillbakabildade vaxkörtlar och yngre bins träder i funktion i förtid.

att - normalt sker byggnationen under våren och försommaren.

att - för att tillverka vax behöver bina värme (33-36^° ) och honung(socker). Genom kraftig sockerfodring kan bina förmås avsöndravax och bygga också vid andra årstider.Har någon försökt?

att - de vaxproducerande bina hänger nästan orörliga i täta klungor eller långa kedjor i väntan på att de åtta vaxfjällen skall tränga fram mellan bukringarna. Bina svettas vax.

att - vaxfjällen är oregelbundet formade skivor, c:a 0,5 mm tjocka och att det behövs c:a 1250 fjäll till 1 g vax.

att - det för att producera 1 kg vax behövs 8-10 kg honung. Svårt att veta exakt.

att - det nyproducerade vaxet är snövitt men i cellerna gulnar det av färgämnen från pollen och ynglet.

att - vaxet år skört i kyla, mjuknar av handens värme och smälter vid 61-64°.

att - allt eftersom bina har sina åtta vaxfjäll färdiga klättrar de till byggplatsen. Med "borsten" på bakbenet fattar biet ett av fjällen och för det till munnen, duggar det och blandar det med överkäkskörtlarnas sekret och bygger där kompisen slutade och fortsätter vidare med de övriga fjällen.

att - om bina får bygga fritt tar det bara några timmar att bygga en kaka så stor som en barnhand.

att - cellväggarnas tjocklek är 0,073 mm + - 4% och bottnarna c:a 0,1 mm tjocka. Cellkanterna görs tjockare än väggarna c:a 0,25 mm, ibland upp till 2 mm. Detta för att konstruktionen skall få större hyllfasthet.

att - vaxkakans hållfasthet är så stor, att de övre cellerna de s.k. häftcellerna, kan bära mer än 1300 ggr sin egen vikt av honung + Bina som finns där.

att - hållfastheten minskar om temperaturen i kuporna överstiger 35^°

att - på 1 dm bygger bina 18 celler för arbetsbin eller 14 celler för drönare. Är kakmellanväggen präglad på annat sätt bygger de efter den.

att - 1 dm^²vaxkaka rymmer c:a 800 arbetsbiceller eller 550 drönarceller (2 sidor).

att - yngelcellerna blir mindre ju fler generationer de har hyst. Bina lyckas i viss utsträckning kompensera volymminskningen genom att gnaga av beläggningarna och förlänga cellerna.

att - drottningcellerna byggs av gammalt vax och har därför samma färg som de omgivande cellerna och lättare lurar oss så att vi inte upptäcker den.

att - honungen täcks med vaxlock- som glättas till sådan täthet att honungen blir hermetiskt tillsluten men

att - yngelcellerna, strax innan larverna övergår i puppor, förses med vaxlock som görs porösa så att luft kan tränga in.

att - honungscellernas lock bildar en "knagglig" yta medan locken överynglet är kupolformade.

Erling Nilebäck