|
DRÖNAREN
|
 |
Vi biodlare intresserar oss först och främst för drottningen i bisamhället och sedan
för att arbetsbina skall utvecklas -bra varje vår. Den tredje innevånaren i samhället
intresserar oss inte lika mycket om man inte är drottningodlare förstås. Visserligen
vill vi ju ha drönare så fort som möjligt på våren för att med hjälp av byggramar
få bina att ordna varroafällor i drönarcellerna. Varroahonan uppsöker ju hellre
drönarcellen som ger två dagars längre tid för att föda fram flera kvalster. Drottningcellens
en-.vecka kortare tid för puppan är inte lika intressant.
Drönarna har praktiskt taget som enda uppgift att om tillfälle ges para sig
med en ungdrottning. Därför finns de i samhället endast då nya drottningar kommer
fram på våren och försommaren.
Drönaren känns igen på att han är bredare än både drottningen och arbetsbiet.
Han väger lika mycket som drottningen, 0,2 mg, och dubbelt så mycket som arbetsbiet. De fyra första dagarna efter födseln matas han av
arbetsbina med en blandning av fodersaft och honung. Sedan börjar han att dessutom
själv hämta honung ur honungscellerna. Kupdrönaren, som vi kan kalla honom vid denna
tid, behöver värme för att sädeskropparna skall mogna. Därför vistas han mest i
den varmaste delen av kupan,
i yngelklotet där det är ca 35° Efter 8 dygn flyger han ut för första gången
och tömmer samtidigt tarmen med grågula exkrementer. Efter detta kan vi kalla honom
för flygdrönaren
Kupdrönarens foderförbrukning under vila var 1 mg honung 3 timmen. Den ökas
nu till 3 mg i timmen. Under flygning går det åt mycket större mängd foder. Han
fyller honungsblåsan innan han flyger ut, och han tömmer den nästan helt och han
äter därför mycket när han kommer hem igen. Det går åt ungefär 14 mg honung under
en halv timmes flygning och det är 3¬gånger så mycket som arbetsbiet förbrukar.
Det behövs 5 arbetsbin för att samla in drönarens dagliga behov.
Det skall vara varmt och soligt och omkring 20° och någon gång mellan kl 11
och 17 när drönaren flyger ut. Han gör i snitt tre flygningar om dagen. De unga
drönarna är ute 3-8 minuter och de äldre i medeltal ca 25 -minuter. De flyger ganska
långt, i regel högst 3 km, men de kan också flyga 5 km eller mera. Drottningen kan
under sin parningsflygning flyga mer än 2 km och då kan hon para sig med drönare
från samhällen 10 km bort.
Drönarsamlingsplatser
Drönarna i en trakt samlas på bestämda ställen som är de samma år efter år.
De flyger kors och tvärs om varandra 10-50 m över marken inom ett område med 100-200
diameter. Det kan vara över öppna fält omgivna av buskar och träd eller över mindre
kullar och sänkor i terrängen. Platsen är antagligen bestämd av de uppåtstigande
luftströmmarna som förekommer på grund av termiken. Hit kommer drönare från bisamhällen
inom 3 km avstånd, ibland ända upp till 5 km. De samlas där oberoende av om det
finns några drottningar där eller inte Det är troligt att drottningen under sin
parningsflygning söker upp dessa drönarsamlingar.
Under sina flygningar lockas drönarna mot olika fritt rörliga föremål som
kan vara olika insekter, även arbetsbin, fåglar och virvlande löv, men de lämnar
dem snabbt. Det är endast flygande drottningar, som tack vare sina sexualdofter,
feromoner, som har en bestående dragningskraft på dem- och som kan leda till parning:
För att drottningen skall utöva sin lockverkan på drönarna måste märkligt nog flyghöjden
vara lägst 6-8 m över marken.
Drönarnas uppgifter
Förr i tiden kallades drönarna för vattubin för man ansåg att de hjälpte till
med att hämta vatten till kupan. Man kan säga att den enda grunden för deras existensberättigande
är att vara garanter för drottningens parning. Därför följer bina sin instinkt i
detta som i allt annat och ser till att det produceras drönare i ett stort antal,
normalt mellan några hundra och ca 1000 med stora skillnader beroende på ras, väderlek
och annat. Drönarna flyger inte in fel i främmande kupor mer än som motsvarar arbetsbinas
felflygningar- 1-2 %
Drönarna utför inget egentligt arbete i kupan utan när de inte är ute och
flyger är de stillasittande i kupan 70-80 % av tiden. Resten av tiden strövar de
omkring i kupan, putsar sig och smakar på honungen. De har inga instinkter eller
organ utformade för arbete så som arbetsbina har. Genom sitt passiva deltagande
i foderutbytet mellan samhällets individer kan de möjligen medverka vid nektarns
omvandling till honung och samtidigt hjälpa till att sprida drottningens feromoner.
Drönarslakten
Drönarslakten är inte så dramatisk som det låter. När ett samhälles ungdrottning
parats blir arbetsbinas inställning mot drönarna mera avogt. I synnerhet om draget
skulle vara dåligt, så drivs de fort ut ur kupan. Arbetsbina drar dem i vingar och
ben och släpar ut dem genom flusteröppningen. Drönarna lider nu mer eller mindre
av ålderdomssvaghet så deras motstånd är svagt. Den naturliga livslängden uppskattas
till mellan 23 och 50 dagar. Skulle det finnas drönarlarver så dras de ur cellerna.
Endast i viselösa samhällen eller om det finns en oparad drottning tolererar
arbetsbina att drönarna far leva långt fram på sensommaren och hösten. Har ett samhälle
drönare så sent som i september eller oktober är det viktigt att vara observant
för det är ett tecken på att det är viselöst.
När drönarslakten, som alltså inte är så dramatisk, är över så är bisamhället
ett rent amasonsamhälle till nästa vår.
Erling Nilebäck
|
|